iframe { height: 1px; width: 1px; }
Lyckan... kan vara som en svag ton som klingar genom vardagen

HUR VI SES AV ANDRA

Vad gör jag´ nu på estraden? 
 Brukar ju komma och mumla lite om mina målarkurser.. skratta åt allt, och VAD har´ jag egentligen gjort.
Hade jag haft affär eller arbetat !? Nätverka !?t med vad !?  tillverkat nätstrumpor. Lagat fisknät ?.. hmmm.   

ALLA vi kreativa yrkesutövare får ofta konstiga kriterier kring vår person..

Vårt personliga CV är ofta inte enligt gängse normer..


Jag får ganska ofta frågor eller kommentarer som:
“Kan du´laga mat!?
Är du´bra på siffror?! Till dej kommer väl bara inspirationen hoppande när du jobbar, från nånstans uppifrån eller inifrån ?!
Jaa, kanske ibland, men även om´ det kommer upp-eller inifrån så är det jag som måste göra grovjobbet!! hahaha..


Nåväl.. nu tar jag tillfället i akt och berättar vad som pågår inom mej..
Varför jag vill berätta det här?  Jag tror att det är tankar som kommer upp inom oss då och då...


På väg mot ändes´ väg, blir tankarna ännu starkare och ännu klarare än förr.. De blir viktigare och viktigare.

Får man lov att tycka att man har viktiga tankar.. njaaa´inte i Sverige kanske i så stor grad..
så´, vi låtsas väl då att vi sitter på slänten till Hollywood och har skylten bakom oss.

Så´nu.. kan jag börja.


Jo´ jag har en bestämd uppfattning att vi är EXTREMT viktiga, varje enskild individ, oavsett... Och det gör att vårt ansvar´ som “human being” blir huge´..


Vad betyder då det..
Jo, att allt vi gör även´ berör andra människor.. Våra vänner och mindre bevännade människor omkring oss, och även längre bort..


Hur ska vi orka ta till oss allt detta.
Vi har förmodligen en briljant plan utsatt nånstans mitt i hjärtat,
för annars hade vi nog inte hunnit med simturen ut till “The beginning”,
men ibland känns det som om detta ligger så djupt att vi inte alltid märker planen för bruset..
Men vi får ju små påstötningar då och då, hela tiden.. egentligen.. (hörde ni . vår generation säger så, men alla mina unga vänner säger ejänklien´.. )


Jo, angående påstötningar..
Vi läser en bok, bläddrar i en tidning, ibland kanske bara ser ett fragment från en annons..
Och en snabb, kanske t o m exploderande stark längtan infinner sej i kroppen,
ibland försvinner den meddetsamma  för att det verkar så abstrakt, men ibland stannar den kvar..
Och plötsligt VET vi !! VET, precis, vad vi är ämnade för !...


Om vi är förnuftiga, ja, jag kallar det för förnuftet. så lägger vi allt annat,
ganska oväsentligt åt sidan för en liten stund´.

Man, barn, gamla föräldrar, hälsa, katter, ekonomi .....mm mm..
                                                                                                                                           Vafalls´ ?     

För när vi verkligen har bestämt oss för en förändring i både´ hjärtat och huvudet, inträffar ofta något ganska “flummigt”..
Joo´ det börjar ju hända saker kring oss, den där lokalen man inte ens kan tänkas ha råd med, blir ledig för en spottstyver, för ägaren ska flytta utomlands.. eller ett brev kommer lastat med ideer´ från en betrodd vän som har samma ide´ som jag, och vill ha ett samarbete..

Och det bästa i hela världen är ju också att fråga, om du får bolla med en klok ärlig vän om den skulle vilja lyssna en eftermiddag eller två på din tankegång..
Och i detta vara naket ärlig, och verkligen försöka hitta intentionen, till att detta bör vara ditt livsverk..
Och gå in för detta som om det betyder allt i hela världen, oavsett social eller ekonomisk status.. Det blir oftast istället ett hinder i ..sej.
För detta är bara en chimär vilken ger en villfarelse i din innersta plan.
Och ge, ge alltid mer än någon förväntar sej..
Behöver inte förklaras, för det visar sej alltid vara det viktigaste i livsplanen..


Detta tillsammans gör att vår livslinje ofta börjar följa med i vår “Svanedans”, och sätter fler och fler händelser i rörelse och gör att livet får den värdefulla mening som vi är värda.. Vi respekterar och respekteras..


Nej, nej, vi behöver inte få Nobelpris, eller ens stående ovationer..
För när vi gör vad vi är ämnade´ att göra, behöver vi inte så mycket yttre bekräftelse..
Det är befäst och bekräftat inombords..


Och till sist, ett underbart bevingat uttryck av vår Ingvar Kamprad,
oavsett om maken/makan bråkat, barnen fått dåliga betyg eller hunden kissat i soffan.. osv..

“Ha alltid ett glatt sinnelag och låt varje dag vara den bästa´ i ditt liv” !!

Inga kommentarer: